Etiketter

Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg

torsdag 27 mars 2014

Jordtest

Laboration

Syfte: Vi ska ta reda på hur snabbt 4 olika slags jordar bryter ner organiska ämnen. Vilken av jordarna som bryter ner materialet snabbast.

Material: Jord, grus från fotbollsplanen, blomjord, lerig jord, plastbehållare, äpple, våg, sked

Hypotes: Vi tror att blomsterjorden kommer att bryta ner äppelbitarna snabbast för att den isolerar inte lika bra som till exempel leran och är inte lika torr som gruset och den andra jorden som vi tog. Eftersom blomsterjorden används för att odla växter är den också bra till att bryta ner saker som fruktbitar för att kunna vara tillräckligt energirik för växterna.

Genomförande: Vi tog en plastbehållare och tejpade botten så att jorden skulle stanna kvar och inte åka ut i botten. Efter det satte vi i äppelbitar som var ungefär lika stora. Sedan gick vi ut och grävde upp 4 olika slags jordar med en sked. Vi fyllde en plastbehållare med grus från stigen vid fotbollsplanen. Den andra behållaren fyllde vi med den geggiga jorden. Alla jordarna var fyllda så att de täckte äpplet precis. Den tredje behållaren fyllde vi med jord som var precis utanför skolan och den fjärde behållaren fyllde vi med blomjord. Sedan lämnade vi dem till att stå i en vecka för att få det slutgiltiga resultatet.

Resultat: Äppelbiten i gruset var mycket uttorkad och inte så förmulten så att man inte kunde se mer än äppelskalet. Äppelbiten i leran var förmulten så hela äppelbiten hade krympt och fått en svart färg.  Äppelbiten i jorden (som vi tog vid grusplanen) hade fått mögelsvampar och hade inte ändrats så mycket i storlek eller färg. Och slutligen äppelbiten i blomsterjorden. Den blev markant mindre och har ändrat färg till svart likt äppelbiten i leran. 

Slutsats: Äppelbiten i blomsterjorden förmultnade snabbast för att när vi jämförde resultaten med varandra var den mest nerbruten. 


Utvärdering: Att utföra denna laboration gick ganska bra. Den ända gången vi stötte på problem var när vi skulle få jorden jämt fördelat med äppelbitarna, det var svårt att få äppelbitarna att vara i mitten av jordarna.

fredag 28 februari 2014

PM text

Vattensparande

Jag har valt att arbeta med att försöka förmå människor att duscha endast den tiden som de behöver.

I dagens samhälle förekommer det mycket slöseri av energi. Att vi slösar på energi i den mängd som vi gör idag blir ett problem. Ett av dessa problem, är slöseri på vatten och varmvatten. Detta förekommer ofta när vi duschar. Det är ingenting konstigt idag att man duschar i skållhett vatten i 20 minuter. När det är så många som gör på detta viset slösas det ofantligt med vattenmängder och energi för uppvärmningen av vattnen. Under ett dygn går det åt runt 200 liter vatten per person. 70 utav de 200 litrarna är endast för hygien. När det är i dessa mängder går det åt mycket energi till att värma upp allt vatten och att få ut vattnet till kranar. Varmvattnet i en villa står för en femtedel av energiförbrukningen. 

Den energi som används leder i sin tur till en förstärkt växthuseffekt, beroende på vilken energikälla man använder sig av. Solenergi, till exempel, bidrar inte till en förstärkt växthuseffekt medan kol och andra fossila bränslen påverkar vid förbränning. 

För dem som inte vet vad växthuseffekten är för någonting; det är olika gaser i atmosfärsen som håller inne en del av värmestrålningen som solen avger. Strålarna kommer in innanför atmosfären och värmer upp luften och jorden. En del av den värme som kommer åker därefter ut tillbaka till rymden. Växthuseffekten behövs för att vi ska kunna leva ett behagligt liv på jorden. Utan växthuseffekten skulle all värme bara försvinna direkt ut till rymden och medeltemperaturen skulle vara -18 C°. Men när växthusgaserna ökar, stannar en del av den värme kvar som skulle ha lämnat jorden och det leder till ökad medeltemperatur. Detta i sin tur kan leda till att isarna smälter i nord- och sydpolerna. Om dessa isar smälter ökar havsnivån och det kan drabba de människor som bor nära kustområden bland annat. Odlingsbar mark kan förstöras och översvämningar i bostadsområden kan inträffa. Massflykt är en sannolik konsekvens som en följd av detta.

Att isarna smälter kan också leda till att Golfströmmen kyls ner vilket leder till kallare klimat i Europa och eventuell glaciärspridning. Det här kan också leda till massflykt liksom översvämningarnas konsekvenser. Odlingsbar mark kan förstöras som kan leda till prisökningar på mat allt eftersom det blir svårare att få tag på livsmedel.

Om temperaturen ökar kan det också leda till att torkan runt ekvatorn förvärras. Blir torkan värre, förstörs större områden av betesmark och odlingsmark på grund av minskad nederbörd. Detta innebär att många olika djurarter inte får den mat som de behöver och sedan svälter ihjäl. Eftersom odlingsbar mark förstörs och djur dör kan detta leda till svält och fattigdom. När det är svårare att få fram mat går priserna upp på maten vilket gör att det blir jobbigt för alla fattiga individer. När de fattiga inte kan köpa mat blir risken för svält större.

Jag har valt att skriva om att man bara ska duscha den tid som man behöver, som jag nämnde tidigare. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta område är för att det är ett sådant vanligt problem som förekommer väldigt ofta i de flesta hushåll. Små ansträngningar kan leda till stora förändringar. Genom att minska tiden i duschen med bara 5 minuter per person, vinner man ca 5 549 kronor i besparing per år i ett genomsnittligt hushåll enligt Eons mätningar. Det är bättre för miljön och man tjänar på det ekonomiskt. Å andra sidan försvinner ens vanliga bekvämlighet och man får komma in i andra vanor om man vill förändra sitt beteende vad gäller att duscha.

För att spara på vatten och energi som vattnet behöver för att värmas upp, kan man till exempel köpa snålspolande munstycken till sin dusch. Dessa munstycken minskar vattentrycket, och till följd av detta sparar man på energin och då också utsläppen av växthusgaser beroende på vilken energikälla man använder sig av för att värma upp vattnet. Man kan dessutom använda en timer när man duschar för att ha bättre koll på hur länge man är i duschen för att sedan minska tiden mer och mer. Det viktiga är inte antalet minuter man minskar att duscha, utan bara att man har försökt och att man minskar det med någonting överhuvudtaget. Varje sekund räknas. 

Jag hade tänkt att försöka förändra onödigt duschande i min familj genom att berätta/läsa upp denna texten som jag har skrivit och berätta om trovärdiga följande konsekvenser som kan ske om man duschar i onödan.





Källor:













De källor som jag har använt anser jag som pålitliga. Jag har använt mig av bland annat NE (national encyklopedi), (Eon elföretag) och SMHI (Sveriges Metodologi och Hydrauliska Institut). 

Alla de källor som jag har använt som inte anses som tillförlitliga (Wikipedia och vaxthuseffekten.org) har jag dubbelkollat med de tillförlitliga källor så som NE och SMHI och det har alltid stämt överens. Jag anser NE som en relevant källa för att den används i svenska skolan som ett läromedel. Gleerupslms anser jag också som en tillförlitlig källa för att dessa böcker används som ett läromedel, likt NE. När jag läste på Wikipedia om växthuseffekten valde jag att jämföra texten med NE för att jag blev förvånad efter jag hade läst att värmen omvandlades till infraröd strålning. Efter att jag hade dubbelkollat med NE visade det sig att det stämde vilket betyder att informationen var tillförlitlig.

torsdag 13 februari 2014

Energikällor

Vindkraftverk

Vindkraftverk fungerar på följande sätt. Vindkraftverken har två eller fler blad som snurrar när vind kommer blåsandes på dem. När vinkraftverkens blad börjar snurra produceras el genom att en turbin börjar snurra. Fördelen med vinkraftverk är att de inte spyr ut luft och andra föroreningar genom el producerings processen. Nackdelen är att det inte produceras el när det inte blåser. Vindkraftverken är beroende av att det ska blåsa, men det blåser inte konstant och inte häller lika mycket från dag till dag vilket gör att elpriserna kan variera till och från

Vattenkraftverk

Vattenkraftverk har likt vindkraftverken en turbin som snurrar för att producera el. Genom att bygga en dam vid sjöar eller olika slags vattendrag skapar man ett tryck. Man utnyttjar detta tryck med att sätta en turbin som börjar snurra när vattnet kommer in strömmandes i en liten smalare väg som sedan leder ut till andra sidan av dammen. Fördelarna med vattenkraftverk är att liksom vindkraftverken inte spyr ut luft och övriga föroreningar som till exempel fossila bränslen. Vattenkraftverk är dessutom en förnybar energikälla. Nackdelen med vattenkraftverk är att det i vissa fall kan torka ut olika vattendrag som leder till att djurliv i vattnet kan dö.

Likheter och skillnader

Likheterna med dessa energikällor är att båda av dessa är förnybara energikällor och de har en turbin som producerar el på liknade sätt. Skillnaden är att vindkraftverken drivs av vinden och vattenkraftverken drivs av vatten. En annan sak som skiljer dem åt är att vindkraften är mindre effektiva på grund av att det inte blåser konstant. Vattenkraftverken är mer konstanta med sitt elproducerande vilket leder till att man tjänar mer på vattenkraftverk.

torsdag 12 december 2013

Labbraport

Kondomtest

Syfte: Vi skulle testa kvalitet och funktionalitet t.ex hur lätt det går att öppna förpackningen.

Material: Vatten, vattenslang, glaspenis, ,två jordgubbskondomer och två dotted kodomer.

Genomförande: Vi testade de här kondomerna i dessa olika områden: Lukt, smak, hållbarhet, hur lätt det var att trä på och av och hur lätt det var att öppna förpackningen. 

Lukten testade vi genom att lukta på kondomerna med hjälp av våra näsor. Hållbarheten testade vi genom att fylla kondomerna med vatten via en vattenslang. Vi testade att öppna kondom förpackningarna med både kladdiga händer och icke kladdiga händer.

Resultat: Jordgubbskondomen luktade jordgubbe men smakade inte som det luktade. Den knottriga kondomen luktade bara plast och smakade lika så, enligt min arbetskollega. Den röda jordgubbskondomen höll inte lika bra som den knottriga kondomen. Att öppna förpackningarna var inga problem. Det gick lika lätt att öppna jordgubbssmaken, som med dotted kondomen. Det var inte så stor skillnad att öppna dem med kladdiga händer än med torra händer. När vi skulle trä på kondomerna på glaspenisen var det nässtan ingen skillnad. Skillnaden var att det inte var lika mycket motstånd med jordgubbskondomen som på den knottriga för att jordgubbskondomen var len.


Slutsats: Kondomerna skilde sig inte åt så mycket i de olika testområdena. Det som var de stora skillnaderna var att det var olika smak/lukt och att den ena var knottrig och olika färg. Kvalitets mässigt och funktionalitets mässigt var de i stort sätt identiska. Detta kan bero på att det var samma märke.

torsdag 2 maj 2013

Robotdagbok #3

Idag skulle vi göra så att vår robot kunde registrera tryck. När roboten rörde en vägg eller något liknande skulle den stanna. Vi var tvungna att bygga på en slags ställning med en knapp och sätta fast den på framsidan av roboten som registrerade trycket. Att programmera den var inte så svårt. När jag såg hur man skulle göra förstod jag systemet och kunde programmera den till att göra andra saker och inte bara stanna när den rörde en vägg. till exempel backa en liten bit och vända och sedan köra framåt.

fredag 15 februari 2013

Labbraport: alkohol


Vi gör en ester

syfte: vi ska framställa 3 estrar och se vad se luktar

Material: 6st provrör, 4 bägare, 3 syror: ättiksyra, acetylsalisyra, smörsyra, 2 alkoholer: metanol och butanol, svavelsyra

Genomförande: häll ca 2 cm alkohol i ett provrör och 2 cm syra i ett annat. enligt tabell nedan. blanda dessa 2 i en bägare och tillsätt några droppar svavelsyra (jenny) låt stå ca 10 minuter och häll sedan blandningen i en bägare med kallt vatten. Lukta.


Alkohol      
syra

metanol             
acetylsalisylsyra
1.
metanol
smörsyra
2.
butanol
Ättiksyra
3.


Resultat: Metanolen och smörsyran fick doften av ananas och butanolen och ättiksyran fick doften av banan

Slutsats: När olika alkoholer och syror blandas får man fram olika estrar som kan användas som smak ämnen i te.x godis. Efter man har blandat syrorna och alkoholerna blir det en mycket stark doft. Det är därför som man måste tillsätta vatten så att blandningen spär ut sig.

tisdag 17 april 2012

NO FSHD


FSHD
Namnet på den här sjukdomen kommer från dess symtoms utbredningsområde, facies som betyder ansikte, skapula betyder skuldra och humerus betyder överarm. 
Redan 1885 upptäckte två fransmän, Landouzy och Dejerine, sjukdomen och den brukar även benämnas efter dessa två neurologer. Man förstod ganska snart att den är ärftlig och att den kan variera stort när det gäller symtom. Vissa människor med sjukdomen märker knappt av den, medan andra måste ha hjälp med såväl andning som att svälja.
 Som de flesta andra muskelsjukdomar så är även FSHD väldigt ovanlig, man uppskattar att cirka 5 personer av 100 000 har sjukdomen. Om så är fallet skulle cirka 400 personer i Sverige har sjukdomen. FSHD är i huvudsak en ärftlig sjukdom som beror på en mutation i en gen som finns på en kromosom. 
Den ärvs autosomalt dominant, vilket betyder att om din mor eller far har sjukdomen så löper du 50 procents chans att få den själv, det gäller även dina syskon. Om man inte får genen så riskerar man däremot inte att föra den vidare till nästkommande generation. 






Källa: http://www.fshdglobal.org/

torsdag 12 april 2012

Jämförelse med människans muskler och en myras


Jämförelse med människas muskler och en myras


Dom kan bära så mycket för att dom har hudskelett som ger stöd åt musklerna
men det är också hudskelettet som gör att myrorna inte skulle dom vara så stora skelettet skulle kollapsa innanför dom vid försök bar myra 50 gånger sin vikt med käkarna
skillnaden med en myra jämfört människa är att myror har hudskelett och människor har skelettet på insidan vilket också gör att vi blir stora och det blir inte myror men dom kan bär mer pågrund av hudskelett. ett hudskelett kan göra att vi kan bära mer men vi skulle i så fall bli mindre. 

muskler fakta blad


Det finns tre olika sorters muskler skelettmuskler, hjärtmuskel, glatta muskler
Skelettmuskler gör så att man kan röra på sig  senor håller fast skelett musklerna i de delar som musklerna rör mycket på sig skelettmuskler styr man med viljan så att 
jag bestämmer när muskeln ska användas skelettmuskeln ser randig ut pågrund att alla muskelceller och trådar ligger ordnade i rader vissa tillfällen styrs skelettmuskeln av sig vid en reflex som när vi tar bort handen från en varm platta eller ett slag på knäet och benet sparkar till. det finns ungefär 639 skelettmuskler i kroppen
Hjärtmuskeln kan vi inte styra och den är snabb och uthållig från skillnad till skellet musklerna så ligger cellerna ihop i nät hjärtmuskeln pumpar ut blod till dom andra musklerna vissa hjärtmuskelceller har två kärnor
Glatta muskler är dom som sitter vid blodkärlens väggar och i tarmarna liksom hjärtmusklen kan vi inte styra den med viljan utan styrs själv dom sitter vid luftstrupen matstrupen liksom hjärtmuskeln 
man kan förbättra sina muskler genom att träna och stärka dom det här gör många muskelbyggare genom att använda ett gym 
Källor: muskel. http://www.ne.se/enkel/muskel, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-03-21.

pastedGraphic.pdf