Etiketter

tisdag 17 april 2012

NO FSHD


FSHD
Namnet på den här sjukdomen kommer från dess symtoms utbredningsområde, facies som betyder ansikte, skapula betyder skuldra och humerus betyder överarm. 
Redan 1885 upptäckte två fransmän, Landouzy och Dejerine, sjukdomen och den brukar även benämnas efter dessa två neurologer. Man förstod ganska snart att den är ärftlig och att den kan variera stort när det gäller symtom. Vissa människor med sjukdomen märker knappt av den, medan andra måste ha hjälp med såväl andning som att svälja.
 Som de flesta andra muskelsjukdomar så är även FSHD väldigt ovanlig, man uppskattar att cirka 5 personer av 100 000 har sjukdomen. Om så är fallet skulle cirka 400 personer i Sverige har sjukdomen. FSHD är i huvudsak en ärftlig sjukdom som beror på en mutation i en gen som finns på en kromosom. 
Den ärvs autosomalt dominant, vilket betyder att om din mor eller far har sjukdomen så löper du 50 procents chans att få den själv, det gäller även dina syskon. Om man inte får genen så riskerar man däremot inte att föra den vidare till nästkommande generation. 






Källa: http://www.fshdglobal.org/

torsdag 12 april 2012

Jämförelse med människans muskler och en myras


Jämförelse med människas muskler och en myras


Dom kan bära så mycket för att dom har hudskelett som ger stöd åt musklerna
men det är också hudskelettet som gör att myrorna inte skulle dom vara så stora skelettet skulle kollapsa innanför dom vid försök bar myra 50 gånger sin vikt med käkarna
skillnaden med en myra jämfört människa är att myror har hudskelett och människor har skelettet på insidan vilket också gör att vi blir stora och det blir inte myror men dom kan bär mer pågrund av hudskelett. ett hudskelett kan göra att vi kan bära mer men vi skulle i så fall bli mindre. 

muskler fakta blad


Det finns tre olika sorters muskler skelettmuskler, hjärtmuskel, glatta muskler
Skelettmuskler gör så att man kan röra på sig  senor håller fast skelett musklerna i de delar som musklerna rör mycket på sig skelettmuskler styr man med viljan så att 
jag bestämmer när muskeln ska användas skelettmuskeln ser randig ut pågrund att alla muskelceller och trådar ligger ordnade i rader vissa tillfällen styrs skelettmuskeln av sig vid en reflex som när vi tar bort handen från en varm platta eller ett slag på knäet och benet sparkar till. det finns ungefär 639 skelettmuskler i kroppen
Hjärtmuskeln kan vi inte styra och den är snabb och uthållig från skillnad till skellet musklerna så ligger cellerna ihop i nät hjärtmuskeln pumpar ut blod till dom andra musklerna vissa hjärtmuskelceller har två kärnor
Glatta muskler är dom som sitter vid blodkärlens väggar och i tarmarna liksom hjärtmusklen kan vi inte styra den med viljan utan styrs själv dom sitter vid luftstrupen matstrupen liksom hjärtmuskeln 
man kan förbättra sina muskler genom att träna och stärka dom det här gör många muskelbyggare genom att använda ett gym 
Källor: muskel. http://www.ne.se/enkel/muskel, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-03-21.

pastedGraphic.pdf

tisdag 10 april 2012

Diskussions frågor When we're not in school


Diskussions frågor: When we’re not in school
  1. What do you like doing in your spare time?
  2.  What do you have in common with these four people?
  3.  Why do you think Oliver is so interested in football and rugby
  4.  Who these people are you most like in interest? Why?
  5. Who do you think you would have been easiest to be friends with and why?

When we're not in school summarizer


Engelska: When we’re not in school
This text is about what teen agers are doing when thay are not in school.
The magazine Teens Club asked a few teenagers of what thay are doing on there spare time. Here are the answers.
Oliver Lawson, 14 years old. He likes to watch TV, most soap opera, sports and to hang out with his friends. The sports that he is intrested in is rugby and football. He is practising 3 to 4 times a week. His mum things he has to much spare time. She things he does’nt do enough homework.
Eliza McCall, 15 years old. Eliza says that she is a very active person. She spends a lot of her spare time on dance and a lots of drama. She likes to preform on stage becous she gets a kick from it. Eliza likes sports too. Like swimming, cycling and aerobics.
Fredddie Winterson, 13 years old. Most of his spare time is taken by computer games. He thinks it is great fun. He says that he lerns from the games and that his grades has improved since he started. Thay learn him to focus on the importent.
Nicole Carrington, 16 years old. Nicole hardly evan has any spare time becouse school work takes the most of the time. She is also whatching her tow younger sisters. But if she would she would like to go to the gym and to try everything that keeps her fit. Nicole likes to sit on a café and make new friends.

tisdag 3 april 2012

Pontus 4 steg från proffs frågor


Svenska; Pontus fyra steg från proffs
Fråga: Skulle du beteckna din bok som en ungdoms bok? 
Svar: Ja, det gör jag för att den handlar om en kille i 9:an (tror jag, jag kommer inte ihåg) ,på det sättet som de pratar och dom använder förkortningar o.s.v
Fråga: Vad kännetecknar en bra bok? Rada upp kännetecken och kommentera om dessa finns i den bok du läst. 
Svar: En bra bok ska ha med en bra handling, på de sättet som författaren formulerar sig så man kan få en bra bild av vad det är som händer. Och jag tycker också att man ska kunna veta hur karaktären tänker. Det tycker jag att det finns i denna boken. Man kan känna sig in i huvud personen så att man förstår hur han känner sig och hur han tänker. 
Fråga: Hur är språket i din bok? Förstår du alla ord? Finns det många beskrivningar? Ser du bilder i ditt inre? Välj gärna ut ett stycke ur texten som du tycker är ett bra ”bevis” för något av det du kommenterat om språket.
Svar: Språket i min bok är ungefär så som ungdomar pratar nu, med förkortningar, slangord o.s.v. Ja, jag ser bilder i mitt inre. När de berättar om ett ställe så föreställer jag mig det i mitt huvud. Jag förstår alla ord också för att denna boken är ganska lätt att förstå, t e.x att de pratar så som vi ungdomar gör och använder inte svåra ord.
Fråga: Svensklärare brukar påpeka att dramaturgin i en berättelse är viktig. Det ska finnas en inledning där personer och ”problem” presenteras, därefter följer en upptrappning av ”konflikten” innan berättelsen når sin höjdpunkt för att sedan avslutas. Följer din berättelse denna kurva, eller avviker den från detta mönster? Ge konkreta exempel ur din bok.
Svar: I denna boken handlar ju om en kille som är med i ett skate gäng, så dom strävar ju efter att komma med i tävlingar, bli sponsrade osv. Så när de kommer till skate tävlingar och när de blir större och större så blir det mer spännande och mer problem uppstår.