Avslutnings tal 9:an

Nu är tiden på Gunnesboskolan slut och ett nytt liv börjar, gymnasiet. Jag kommer ihåg tiden då jag flyttade hit till Skåne och alla mobbade mig för min dialekt, eller gör fortfarande… Jag började på en skola i Kävlinge som heter Rinnebäckskolan. Men jag bytte sedan skola till en skola som heter skånskasmåstadenskulturskola (SSKS), men innan det var jag på besök här på Gunnesbo, vet inte om någon kommer ihåg det? Jag hade planerat att börja här först men den andra skolan hade musikinriktning och var mer kultur inriktad vilket jag tyckte om väldigt mycket. Men sedan kommer man hit till gunnesboskolan vilket var ett bra beslut. När jag först kom hit blev jag uppfattade som en duktig skolpojke, men nu är jag tydligen en småländsk skogspojke som jagar älg på fritiden och äter älg till allt. Uppfattningen har ändrats mycket sedan jag först började här.

En sak som jag har tänkt på är att alla tar föregivet att alla ska gå på gymnasiet, men det är inte så svart på vitt. Det finns många som inte tänker gå på gymnasiet och folk som funderar på att inte göra det. Jag säger inte att jag inte tänker gå på gymnasiet eller att någon här inte planerar det. Men jag har funderat över det väldigt noga för att för mig har det inte varit självklart att gå på ett gymnasium för olika skäl. Det jag vill få sagt med detta är att o avsätt vad man väljer att göra så finns det alltid andra alternativ och hur djupt i skiten som man anser man är finns det alltid en väg ut. 

Det har skapats många fina minnen på gunnesboskolan med hjälp av alla kompanjonerna i klassen. Jag har verkligen haft en bra tid här med er. Vad som än händer i nu och i framtiden önskar jag alla lycka till med ert nya liv och en ny skolstart och början på en framtida karriär.  

Säkerhet och risk

1. Det första som man kan göra är som vi gjorde, att gå igenom och låta alla bli bekväma med redskapen, och framför allt demonstrera hur man ska använda redskapen, följa lärarens instruktioner och lägga ut mjuka mattor på de ställen där det behövs till exempel på en station där man ska gå balansgång.

2. Att använda sig av tjockmattor eller andra mjuka underlag när man har olika redskap framme så som höga plintar kan påverka säkerheten på ett positivt sätt för att om man skulle till exempel ramla efter att man har gjort ett försök på att hoppa över plintarna förblir man oskadd utan några större eller allvarliga skador. Om man inte skulle ha någon form av mjukt underlag vid plintarna blir risken för svårare skador större eftersom om man skulle trampa snett när man landar eller ramla rakt på ansiktet finns det inte någonting som kan dämpa fallet och göra så att skadan inte blir lika allvarlig. Att ha hårda redskap kan öka skaderisken och höga redskap kan också öka risken. Hur man placerar redskapen är också en viktig del för säkerheten, till exempel är det inte bra att ha en plint som man ska hoppa över som leder in i en vägg utan man måste placera plinten på ett ställe så att det finns en bromssträcka som ska räcka för alla.

3. Jag kan vara uppmärksam över min omgivning och se till att ingen person är i närheten när man ska göra någonting som kan sätta andra personer i fara, man kan också lyssna på och följa lärarens instruktioner. Man ska inte tänja på gränserna för mycket och med det menar jag att man inte ska försöka sig på någonting som man inte är helt säker på att man klarar av. Man kan också vara uppmärksam på när andra gör övningar så att man inte sätter sig själv i fara och framför allt inte sätter dem i fara.

Musikhistoria kompletterande text

Clair de lune är ett väldigt lugnt och stillsamt stycke. Stycket bygger upp en väldigt avslappnad atmosfär, vilket är ett av kännetecknen för impressionismen. Impressionistiska verk gör just det, bygger upp en stämning eller målar upp en miljö. Impressionismen strävar också efter att fånga en stund eller en händelse. Om man sedan jämför impressionismen med romantiken märker man att de är lika på många sätt, men det finns också vissa mindre karaktärsskillnader mellan dem. Det är inte så konstigt att de är lika varandra med tanke på att romantiken inträffade precis innan impressionismen. Man kan se att flera av romantikens karaktärsdrag har utvecklats i impressionismen.

Som jag sa tidigare är Clair de lune ett stillsamt stycke som bygger upp en lugn atmosfär. Titeln Clair de lune betyder ”månsken” på franska, och precis som titeln föreslår målar stycket upp en bild av månen som tittar fram genom molnen i nattens mörker. Några typiska karaktärsdrag för impressionismen är att fånga rörelser eller en händelse inom en viss tidsperiod. Det är just det som Clair de lune lyckas göra. I Clair de lune fångar Debussy månskenets ljus och rörelse genom att använda skalor och brutna ackord. Stycket bygger på dynamiska kontraster, klangfärger och innehåller improvisatoriska drag, vilket är väldigt typiskt för impressionismen. Klangfärger innebär att en grundton tillsammans med andra övertoner skapar en slags klang. Vidare innebär dynamiska kontraster att det är mycket rörelse i olika riktningar vilket vi kan se i Clair de lune. Stycket börjar mycket lugnt och övergår sedan till ett mycket livligare tempo och rör sig också mellan mycket låga och ljusa toner. Att stycket har improvisationiska drag betyder att oförutsedda tonföljder används i stycket.

Romantiken var den epok som var innan impressionismen. Kännetecken för romantiken var bland annat känslor och mystik. Några typiska romantiker var Berlioz, Chopin, Liszt, Brahms och Beethoven. Ett annat kännetecken för romantiken är att det bygger på en geografisk plats, berättelse eller dikt, något så kallat utommusikaliskt. Ett exempel på detta är ett verk av Hector Berlioz som heter Symphonie Fantastique, ett musikaliskt verk som inspirerades av hans tonårskärlek. I symfonin får vi följa den kärlek som han förlorat till en kvinna. Denna symfoni är byggd som en berättelse, där symfonin börjar och slutar i samma tonart. Huvudpersonens kärlek representeras också av ett så kallat idée fixe, det vill säga ett musikaliskt tema, som återkommer med jämna mellanrum i symfonin. 

Det som romantiken och impressionismen har gemensamt är att båda bygger på något utommusikaliskt. Epokerna tidigare var baserade på strikta strukturer vilket både romantiken och impressionismen mer eller mindre gick ifrån. Båda två ville dessutom fånga en känsla och innehåller flera dynamiska inslag. Trots likheterna kvarstår vissa skillnader mellan epokerna. En av skillnaderna är att romantiken bygger mer på berättelser medan impressionismen bygger mer på ett händelseförlopp, till exempel berättelsen i Berlioz Symphonie Fantastique och Debussys beskrivning av månsken i Clair de lune. En annan skillnad är att i romantikens musikaliska verk är det mycket lättare att förutse ackord -och ton följderna än i impressionistisk musik.

Idrottsreflektion

Idrottsreflektion

Planeringen inför lektionerna

Det gick bra att planera våra aktiviteter. Först hade vi lite svårt med fantasin. När vi planerade våra lektioner tänkte vi bara på olika lekar med redskap. När vi kom fram med ett antal lekar försökte vi att göra dem lite annorlunda. Vi tänkte att på första lektionen skulle vi ha olika stationer med olika slags redskap på varje station som man skiftade mellan efter en stund. 

Lektion 1

På denna lektionen hade vi ställt upp en bana av olika redskap där man fick träna på de olika stationerna med redskapen. Anledningen till varför vi valde att göra detta som första lektion var för att vi skulle lära oss att använda redskapen på ett säkert sätt så att ingen skadar sig i onödan. Vi hade detta som första lektion också för att vi skulle bli säkrare på att använda redskapen och veta tekniken som man använder för att kunna ta sig över och runt och så vidare. Att helt enkelt träna sin motorik (kroppskontroll). På denna lektionen var det jag som fick förklara och berätta för klassen vad vi skulle göra och hur vi skulle göra det. Under tiden plockade de andra som var med i gruppen fram redskapen och gjorde upp bana som vi skulle göra. Hur vi placerade de olika stationerna var viktigt så att man inte tränade samma slags muskler flera gånger efter varandra. På detta viset förhindrade vi att man skulle bli för trött i en slags muskel som sedan försämrar prestationen på nästa station. Lektionen i sig ganska bra för att alla visste vad de skulle göra. Det var bara några stycken personer i början av lektionen som inte visste vilken station som de skulle börja på, men efter det var det inga frågor och alla bara körde på. Det var inte så högt tempo som jag hade velat att de skulle vara och för att höja tempot skulle man kunna gå runt i grupperna där de inte är så aktiva och peppa dem så att de vill kämpa mer. Efter alla hade varit på alla stationerna plockade vi bort några redskap från vissa stationer och spelade killerboll sista tiden som var kvar för att få lite variation på lektionen. Jag tror anledningen varför lektionen blev så som den blev för att vi förklarade bra så att alla visste vad skulle göra, men jag tror att anledningen till varför det inte var så hög aktivitet var för att det var på morgonen och alla var trötta.

Lektion 2

På denna lektionen skulle vi göra redskaps brännboll. Det går ut på att man gör en bana av olika redskap som man sedan ska springa over respektive under, efter att man har sparkat ut en fotboll och kastat ut en handboll. Det finns tre olika ställen som man är fri så att utslagen inte kan få poäng. Sedan finns det också ett utelag som ska försöka få bollarna till en brännare som står i början av banan. Efter att brännaren har fått båda bollarna ska den säga: bränd. Om den som springer banan inte är på någon av dessa tre fria ställena får utelaget poäng och springan får gå tillbaka till den närmsta station bakåt. 

Här fick jag i uppgift att ställa ut redskapen på de ställena som de skulle vara på och visa för alla hur man skulle göra banan. De andra i min grupp berättade vad vi skulle göra och reglerna för spelet. 

Det gick inte så bra första gången som vi gjorde banan för att den var för lång och lite för svår får vissa. Därför fick vi ta bort vissa redskap i banan för att korta ner banan och svårighetsgraden. Efter vi hade gjort det gick det mycket bättre och spelet flöt på mycket bra. Det var också bra att ingen skadade sig på något redskap eller trampade sänt eller någonting annat liknande. 

Lektion 3

På denna lektionen hade vi en lek som vi skulle göra som hette Harry Potter. Det går ut på att man har två lag på varsin planhalva och båda lagen har en plint som det står fem koner på som det andra laget ska försöka få ner. Bredvid plintarna på båda sidorna finns det två mindre plintar där det står en på varje plint från det motsatta laget som måste få bollarna och skuta ner konerna. De får inte ta någon i motståndarlaget. Man kan också vinna genom att träffa motståndarna med bollen. Det finns en i varje lag som kallas Harry Potter som han göra de som blivit träffade fria genom att rita ett kryss med fingret på ryggen på den tagna personen. Om andra laget vet vem Harry potter är i de motsatta laget eller bara råkar ta hen kan inte befriaren befria sina medspelare längre.

Målet med denna lektionen var att träna motoriken, bollsäkerhet, samarbete, split vision och att ha kul. På denna lektionen förklarade alla lite om hur det gick till, vilka regler som gällde och alla var med och spelade och alla var med och ställde iordning redskapen inför lektionen. Jag tycker att lektionen var väldigt lyckad för att alla verkade ha kul och alla samarbetade med varandra och ingen skadade sig. Jag tror att lektionen blev som den blev för att alla hade ett intresse av leken från början till slut och alla var tvungna att röra på sig hela tiden och samarbeta.

Lektion 4

På denna lektionen hade vi skeppsbrott. Det går ut på att man har en bana som vi har byggt och man får inte nudda golvet. Det finns dessutom två eller fler tagare på banan som ska försöka pietta de som springer på banan och de som springer ska försöka att inte bli tagna. Blir någon tagen så ska den gå utanför banan och göra antingen 5 armhävningar eller situps innan den får gå tillbaka in i banan. I början på leken ska tagaren/tagarna göra fem upphopp innan den får springa in och börja jaga människor så att de andra hinner få lite försprång.

Målet med lektionen var att träna upp sin kondition, jaga och ha kul.

Jag var inte med på denna lektionen för att jag var sjuk så jag kan inte berätta någonting om denna lekton.

Arbetsätt

jag tycker att detta var ett bra arbetssätt för att man fick lära sig hur det är att arrangera olika slags lektioner och man fick se allting ur ett helt nytt perspektiv. Det var kul också för att man fick bestämma vad för någonting som man skulle göra på de olika lektionerna.

(kursivtext är de som förklarar vad för någonting vi gjorde på lektionerna och hur det gick till)

Jordtest

Laboration

Syfte: Vi ska ta reda på hur snabbt 4 olika slags jordar bryter ner organiska ämnen. Vilken av jordarna som bryter ner materialet snabbast.

Material: Jord, grus från fotbollsplanen, blomjord, lerig jord, plastbehållare, äpple, våg, sked

Hypotes: Vi tror att blomsterjorden kommer att bryta ner äppelbitarna snabbast för att den isolerar inte lika bra som till exempel leran och är inte lika torr som gruset och den andra jorden som vi tog. Eftersom blomsterjorden används för att odla växter är den också bra till att bryta ner saker som fruktbitar för att kunna vara tillräckligt energirik för växterna.

Genomförande: Vi tog en plastbehållare och tejpade botten så att jorden skulle stanna kvar och inte åka ut i botten. Efter det satte vi i äppelbitar som var ungefär lika stora. Sedan gick vi ut och grävde upp 4 olika slags jordar med en sked. Vi fyllde en plastbehållare med grus från stigen vid fotbollsplanen. Den andra behållaren fyllde vi med den geggiga jorden. Alla jordarna var fyllda så att de täckte äpplet precis. Den tredje behållaren fyllde vi med jord som var precis utanför skolan och den fjärde behållaren fyllde vi med blomjord. Sedan lämnade vi dem till att stå i en vecka för att få det slutgiltiga resultatet.

Resultat: Äppelbiten i gruset var mycket uttorkad och inte så förmulten så att man inte kunde se mer än äppelskalet. Äppelbiten i leran var förmulten så hela äppelbiten hade krympt och fått en svart färg.  Äppelbiten i jorden (som vi tog vid grusplanen) hade fått mögelsvampar och hade inte ändrats så mycket i storlek eller färg. Och slutligen äppelbiten i blomsterjorden. Den blev markant mindre och har ändrat färg till svart likt äppelbiten i leran. 

Slutsats: Äppelbiten i blomsterjorden förmultnade snabbast för att när vi jämförde resultaten med varandra var den mest nerbruten. 

Utvärdering: Att utföra denna laboration gick ganska bra. Den ända gången vi stötte på problem var när vi skulle få jorden jämt fördelat med äppelbitarna, det var svårt att få äppelbitarna att vara i mitten av jordarna.

Musikarbete

PM text

Vattensparande

Jag har valt att arbeta med att försöka förmå människor att duscha endast den tiden som de behöver.

I dagens samhälle förekommer det mycket slöseri av energi. Att vi slösar på energi i den mängd som vi gör idag blir ett problem. Ett av dessa problem, är slöseri på vatten och varmvatten. Detta förekommer ofta när vi duschar. Det är ingenting konstigt idag att man duschar i skållhett vatten i 20 minuter. När det är så många som gör på detta viset slösas det ofantligt med vattenmängder och energi för uppvärmningen av vattnen. Under ett dygn går det åt runt 200 liter vatten per person. 70 utav de 200 litrarna är endast för hygien. När det är i dessa mängder går det åt mycket energi till att värma upp allt vatten och att få ut vattnet till kranar. Varmvattnet i en villa står för en femtedel av energiförbrukningen. 

Den energi som används leder i sin tur till en förstärkt växthuseffekt, beroende på vilken energikälla man använder sig av. Solenergi, till exempel, bidrar inte till en förstärkt växthuseffekt medan kol och andra fossila bränslen påverkar vid förbränning. 

För dem som inte vet vad växthuseffekten är för någonting; det är olika gaser i atmosfärsen som håller inne en del av värmestrålningen som solen avger. Strålarna kommer in innanför atmosfären och värmer upp luften och jorden. En del av den värme som kommer åker därefter ut tillbaka till rymden. Växthuseffekten behövs för att vi ska kunna leva ett behagligt liv på jorden. Utan växthuseffekten skulle all värme bara försvinna direkt ut till rymden och medeltemperaturen skulle vara -18 C°. Men när växthusgaserna ökar, stannar en del av den värme kvar som skulle ha lämnat jorden och det leder till ökad medeltemperatur. Detta i sin tur kan leda till att isarna smälter i nord- och sydpolerna. Om dessa isar smälter ökar havsnivån och det kan drabba de människor som bor nära kustområden bland annat. Odlingsbar mark kan förstöras och översvämningar i bostadsområden kan inträffa. Massflykt är en sannolik konsekvens som en följd av detta.

Att isarna smälter kan också leda till att Golfströmmen kyls ner vilket leder till kallare klimat i Europa och eventuell glaciärspridning. Det här kan också leda till massflykt liksom översvämningarnas konsekvenser. Odlingsbar mark kan förstöras som kan leda till prisökningar på mat allt eftersom det blir svårare att få tag på livsmedel.

Om temperaturen ökar kan det också leda till att torkan runt ekvatorn förvärras. Blir torkan värre, förstörs större områden av betesmark och odlingsmark på grund av minskad nederbörd. Detta innebär att många olika djurarter inte får den mat som de behöver och sedan svälter ihjäl. Eftersom odlingsbar mark förstörs och djur dör kan detta leda till svält och fattigdom. När det är svårare att få fram mat går priserna upp på maten vilket gör att det blir jobbigt för alla fattiga individer. När de fattiga inte kan köpa mat blir risken för svält större.

Jag har valt att skriva om att man bara ska duscha den tid som man behöver, som jag nämnde tidigare. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta område är för att det är ett sådant vanligt problem som förekommer väldigt ofta i de flesta hushåll. Små ansträngningar kan leda till stora förändringar. Genom att minska tiden i duschen med bara 5 minuter per person, vinner man ca 5 549 kronor i besparing per år i ett genomsnittligt hushåll enligt Eons mätningar. Det är bättre för miljön och man tjänar på det ekonomiskt. Å andra sidan försvinner ens vanliga bekvämlighet och man får komma in i andra vanor om man vill förändra sitt beteende vad gäller att duscha.

För att spara på vatten och energi som vattnet behöver för att värmas upp, kan man till exempel köpa snålspolande munstycken till sin dusch. Dessa munstycken minskar vattentrycket, och till följd av detta sparar man på energin och då också utsläppen av växthusgaser beroende på vilken energikälla man använder sig av för att värma upp vattnet. Man kan dessutom använda en timer när man duschar för att ha bättre koll på hur länge man är i duschen för att sedan minska tiden mer och mer. Det viktiga är inte antalet minuter man minskar att duscha, utan bara att man har försökt och att man minskar det med någonting överhuvudtaget. Varje sekund räknas. 

Jag hade tänkt att försöka förändra onödigt duschande i min familj genom att berätta/läsa upp denna texten som jag har skrivit och berätta om trovärdiga följande konsekvenser som kan ske om man duschar i onödan.

Källor:

http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=61

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/torka-och-torrperiod-1.7085

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten

http://www.vaxthuseffekten.org/

http://www.sydvatten.se/vattenforbrukning

http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Varmvatten-och-ventilation/Vatten-och-varmvattenberedare/

http://www.eon.se/energieffektivisering

http://www.ne.se/enkel/torka

http://sv.wikipedia.org/wiki/Torka

http://www.ne.se/enkel/v%C3%A4xthuseffekten

http://www.ne.se/enkel/infrar%C3%B6d-str%C3%A5lning?i_h_word=infrar%C3%B6d

De källor som jag har använt anser jag som pålitliga. Jag har använt mig av bland annat NE (national encyklopedi), (Eon elföretag) och SMHI (Sveriges Metodologi och Hydrauliska Institut). 

Alla de källor som jag har använt som inte anses som tillförlitliga (Wikipedia och vaxthuseffekten.org) har jag dubbelkollat med de tillförlitliga källor så som NE och SMHI och det har alltid stämt överens. Jag anser NE som en relevant källa för att den används i svenska skolan som ett läromedel. Gleerupslms anser jag också som en tillförlitlig källa för att dessa böcker används som ett läromedel, likt NE. När jag läste på Wikipedia om växthuseffekten valde jag att jämföra texten med NE för att jag blev förvånad efter jag hade läst att värmen omvandlades till infraröd strålning. Efter att jag hade dubbelkollat med NE visade det sig att det stämde vilket betyder att informationen var tillförlitlig.